Hejdå. :)

Jag har något att berätta. Jag har varit otrogen. Mot min blogg. Jag och Malin har tillsammans skapat en ny blogg. Det är en fotoblogg, så ni kommer hitta massor av fina bilder där. Och eftersom foto är det som verkligen intresserar mig så kommer jag förmodligen inte att använda den här bloggen så mycket mera. Kanske kan bli så att jag skriver här och lägger upp bilder där. Men får se. I varje fall: Kolla in den nya bloggen!! :D

http://istalletforord.blogg.se/ 

// Storytelling by Klara S


bloggtrött

Jag har tappat intresset för att blogga. Känner att jag bara inte orkar sitta flera timmar vid datorn och skriva om mitt liv Det är så mycket annat roligt som händer hela tiden. Och dom riktigt bra sakerna kommer jag alltid att minnas ändå. Men jag tänker inte lägga ned bloggen riktig än. Det kommer antagligen stunder när jag känner ett extremt behov att att skriva av mig lite.

Helgen har varit mycket mysig och trevlig. I fredags var hela klassen ute i stånga och gjorde massa naturbetraktelser. Det var riktigt härligt väder ute och stämmningen var god. Trots att jag plurrade och blev dyngsur om benet.
   På kvällen var det meningen att jag och Mattias skulle på bio, men det hade blivit något fel på bokningen så vi fick inga biljetter. Bion blev istället av igårkväll. Filmen som visades var Inglorious Basterds, och var bland det bästa jag sett på riktigt, riktigt länge. Så himla typisk Tarantino film, med sköna karaktärer och grymma kameravinklar.

Idag har jag varit ambitiös som bara den. Gjort färdigt mitt P.M. som ska vara inlämnat på måndag, samt läst lite filosofi. Och med det sagt försvann varje spår av inspiration till att blogga. Peace.

// Storytelling by Klara S


Tjohej!

Det här var en riktig jäkla toppenhelg! Ska gå igenom den dag för dag:

Fredag:
Efter skolan cyklades det bort till mitt andra hem på Furulund. Där gjorde vi nada, förutom att titta på Fåret Shaun på barnkanalen. Framåt kvällen drog jag och frugan iväg till vår tredje mongokompis, Linnea. Hon har skaffat en egen lägenhet tillsammans med Victor som var fet! Victor pch hans polare skulle iväg på "klubb kaka" så vi utnyttjade ensamheten till att ha en rejäl tjejkväll med godis och film. När fyllona kom tillbaka så åt vi även fyllekäk på Donken, det var himmelskt gott, trots vårat nykta tillstånd. Sista timmarna av natten tillbringades i djup sömn med läskiga drömmar hemma hos Malin.

Lördag:
Jag vaknar alldeles för tidigt p.g.a. att min mobil ringde som en galning. Det var mina sköna kompisar från Grön Ungdom som hade lite halvt panik och trodde jag skulle missa demonstrationen som skulle vara på Östercentrum. Så jag paltade mig kvickt iväg på cykeln, för att skrika ramsor och vifta med skyltar. Det var en demonstration emot rasism, nazism och främlingsfientlighet. Kändes riktigt bra att visa att man inte tolerarar sådant här.
   Efteråt så köpte vi fika och satte oss i Östergravar och hade det allmänt mysigt.

På kvällen så drog jag hem till Mattias, gjorde mig i ordning och stack för att möta kusin. Sedan gick vi tillsammans till Fenix och hämtade upp Malin och lite av hennes band. Vi tog oss till Kometen och började röja. Men festen var en liten besvikelse, mest p.g.a. att det var 90% fjortisar där. Så vi samlade ihop de få sköna människorna där, och drog vidare till en annan hemmafest istället. Det var en riktigt rolig lördagsnatt! Lite halvcp med, men så är det väl alltid antar jag. Höjdpunkten var när jag skulle klappa husets tama råtta, och fick två feta tänder inkörda i pekfingret. Det var inte mys. Men den var söt ändå. ^^

Söndag:
Vaknar upp hos Mattias, och känner en fruktansvärd bakfylla komma krypandes. Det blir att springa till toaletten och vända upp och ned på hela min magsäck. Darrig i benen traskade ja iväg till Öster och köpte alvedon och cola och sedan bäddade jag ned mig i sängen igen för att försöka överleva dagen. Det har väl gått okej. Nu har det mesta släpp och jag ska ägna kvällen åt chipsätning och Sex and the city.

// Storytelling by Klara S


Så mycket kärlek att det kan ni inte förstå.


Duktighetssyndromet

Jag känner mig just nu som "ambitiösa-duktiga-flickan-som-alltid-räcker-upp-handen-på-lektionerna-och-alltid-håller-käft" typen. Inte för att jag håller käft särskillt mycket, men för att ni ska få en bild i hjärnan av en viss typ av människa. En sån som är överambitiös och alltid gör det rätta. Som skulle dö av "bara" VG på ett prov. Som älskas av alla vuxna för att hon uppför sig så "moget", och som ogillas av de flesta andra ungdomar p.g.a. sin irriterande vana att vara så perfekt och oskyldig - Alltid.

Jag menar nu absolut inte att jag är en sån person. Känns som att jag oftast gör fler fel än rätt. Men däremot har min vardag den här veckan varit väldigt lik vardagen för en människa med "duktighetssyndromet". Jag går i skolan, och koncentrerar mig faktiskt på lektionerna. Efter det så har jag varit på jobbet några timmar, för att därefter komma hem och plugga matte. På torsdag ska jag på partimöte med Grön Ungdom, och på lördag ska jag demonstrera mot rasism och främlingsfientlighet. Dessutom har jag kommit igång med träningen, äter relativt nyttigt och går och lägger mig tidigt på kvällarna.

Jag vet inte varför det bekymrar mig att jag blivit "duktig". Det känns bara som att det är en person jag aldrig varit riktigt, och aldrig skulle vara bekväm med att vara. Inte för att det är fel. Bara för att det helt enkelt inte känns som jag. Men ibland får jag sånna här perioder när jag känner mig så jäkla mycket som "Fröken Perfekt". Men det brukar gå över. Hon brukar trängas undan av min andra halva "Fröken-inte-så-jävla-perfekt". Och det är faktiskt ganska skönt. Men fram till dess ska jag försöka dra nytta av min tillfälliga förmåga att vara en flitig elev. Vem vet, den kanske är borta redan imorgonbitti?

// Storytelling by Klara S

RSS 2.0