.

Så! Nu har man varit flitig som en myra och skrivit en hel sida om Marie Curie. Inte för att hon intresserar mig det minsta, men det måste ju göras. Jag kan inte överhuvudtaget förstå folks fascination av kemi, det är ett ruttet tråkigt och komplicerat ämne. Tacka vet jag nästa termin, när min sanna sam-hjärna kommer att få arbeta sig glödande varm. Så varför går jag nv om jag inte tycker det är roligt? Jag har inget svar på den frågan, men jag trivs ju så jäkla bra i min klass. Kärlek till den. 

Såhär ligger läget till. Alla börjar nog tröttna en smula på mitt eviga tjatande om Gossip Girl, okej jag kanske börjar bli läskigt nära att vara ett fanatiskt freak. Men damn! Vad bra den serien är! Tack till Soffan som lånade fel bok, så jag kunde få femte delen. Kärlek till henne med, och till GG. Faktum är att jag i denna stund allvarligt överväger att sluta leka flitig nv-elev, tina upp en lussebulle och kolla några avsnitt om gammalt hederligt skvaller. (som att der var ett svårt beslut att fatta liksom).  Så på med dregelhaklappen för nu intar Chuck Bass min datorskärm. Damn igen! Vad den grabben är snygg. Eftersom jag är på mitt allra kärleksfullaste humör så ska han få en hel glassback full med kärlek. Och alla som anstränger sig och klickar upp bloggen storytelling.blogg.se ska ju självklart få sig varsin blöt puss :* Ta hand om er och håll ut i skolan, jullovet närmar sig med stormsteg! (Ja, det är värt att nämnas varenda dag).



// Storytelling by Klara S