.

Imorse vaknade man då av ett grymt jävla illamående. När jag reser mig ur sängen så finns ingen annan utväg än att springa allt jag kan och släppa ur mig hela gårdagens matingtag i toaletten. Har sedan tillbringat dagen i min säng, frossig av feber och med en tom stackars kurrande mage.
   Först nu framåt eftermiddagen har jag kunnat resa mig ur sängen för att skriva ett livsviktigt blogginlägg. Och för att lyckas få i mig en hel passionsfrukt. Det var det enda min mage kunde behålla sa den. Tyvärr fanns det bara en enda sådanhär magisk frukt, så hungrig är jag ännu.

Jag är så himla ledsen för att jag missade skolan idag. Ville verkligen se allas reaktion när de fick se hur fint vi gjort i Nv-rummet. Plus att alla skulle ha matchande kläder för att driva med Jerry. Tyvärr så missade jag ju detta otroliga tilltag, så får väl nöja mig med att fnissa lite åt tanken för att muntra upp mej lite. Med risk för kräk i håret, kram.

// Storytelling by Klara S

Gårdagen var otroligt bra. Efter skolan så begav sig stora delar av klassen till Tallunden för en mycket mysig picknick. Där var vi tjocka och lekte massa gamla barndomslekar som te x. "Maffia" och "viskleken". Den senare gick dock inte så bra eftersom vi blivit så stora att vi inte viskade fel längre. Men det blev många skratt och mycket extrakilon iaf.
   Efter picknicken så cyklade jag, Hanna, Stina, Tilde och Fredrik till stan för att köpa massa grejer till nv-rummet. Vi hade nämligen fått 2000kr av skolan att göra fint för. Resultatet blev helt fantastiskt! Numera ser vårt kära uppehållsrum helt otroligt hemtrevligt ut! Jag gissar på att ännu mera tid kommer att spenderas där.

Sedan så var kvällen super! Hade grymt trevligt sällskap. :)

// Storytelling by Klara S

Mitt liv är väldigt upp och ned. Men när de där envisa nedgångarna kommer, så har de en tendens att lösa sig ganska fort. Just nu känns det som att allt är på topp, fast det för några dagar sen mest kändes skit. 
   Jag kom just hem från en intervju på allas våran Donken. Det kändes grymt bra och jag hoppas på massa cash i sommar. Och när mor min sedan hämtade mig, så hade hon 1000 spänn till mig. Jag har nämligen lagt ut en annons på lite gamla hästprylar. Och någon hade visst nappat.

De 1000 kronorna kunde inte ha kommit lägligare. De som känner mig vet mycket väl vad de ska användas till. Det var förbannat klantigt av mig. Men vad gör man, en dag kommer jag att skratta åt hela skiten. Surt på alla kläder jag kunde köpt istället bara. x)
   Var en sväng på Cubus idag och dreglade över allt nyinkommet. Men det finns stunder då jag inser att jag faktiskt har otroligt mycket kläder i min garderob redan. Så om jag kan hålla mig borta från shopping ett tag, så kommer jag att ha 1000 kronor iaf. Men antagligen, om jag känner mig själv rätt, så är de som bortblåsta innan månaden tar slut. Men det är så jag är, och som sagt löser sig allt oftast för mig. Klarar mig alltid undan på något sätt. Det är det Samuelssonska flytet!

// Storytelling by Klara S 
 
P.s. Rubriken är dagens citat från Sofie. Det hon syftade på var att de hade målat nya handikappmärken på parkeringsplatsen. Så sjukt roligt! xD (Hoppas ingen med ADHD läser min blogg).

Nu är det över. På riktigt.
   Men det är med en lättnad den här gången. Förra gången kändes det bara fel, fel. I fredags trodde jag att det skulle lösa sig, bli som vanligt igen. Men saker går ju aldrig som man tänker sig. Men den här gången så gick sakerna ändå rätt. Vi har gett varandra allt, det finns liksom ingenting kvar. Och man kan inte bygga ett förhållande på drömmar och förhoppningar, det måste finnas någonting mer.

Så nu känns allt faktiskt otroligt skönt. Jag är väldigt glad över tiden jag fick tillsammans med honom och ångrar absolut ingenting. Det var sex fina månader. 
   Det som återstår nu är en relation att bygga en bra vänskap på. Ingenting kommer såklart att bli som det brukar. Men det kan ändå bli en förbättring. För oss båda. Och på något sätt kommer han såklart att finnas kvar i mitt liv.
   Tack för allt du gett mig Elias. :)<3

// Storytelling by Klara S

Hejsan stora vida världen. Idag sitter jag hemma hos frugan och gör ingenting särskilt. Har ägnat en hel del tid till att försöka peka ut snygga kläder åt henne, men ack, ingenting duger åt den kräsna damen. Men jag tror inte att det spelar så stor roll vad hon tar på sig, en skönhet klär i allt. Och hur hon än ser ut, om hon så snaggar sig, så är hon fotfarande den bästa frun man kan ha! Malin Cederlund is das bäst!
   Idag känner jag mig otroligt uppåt. Mitt humör är som en mogen apelsin en sommardag. Fräsch och smakrik. Jag vet inte om det är för att jag äntligen känner mig lättad från alla bekymmer, eller bara det faktum att solen just tittade fram. Men glad som en tupp i en hönsgård är jag iaf!

Nu plinkar min söta flicka på sin gitarr. Hon spelar introt till Alfons Åberg. Så himla söt! Och nu drar hon igång på allvar med Björnes magasin. Herregud hon är ju helt fantastisk! Men det visste vi ju redan. ;)<3

// Storytelling by Klara S

 
Gamal bild på älskling och mej, Malins hår grovt stylat av mej xD

Idag känns som en bra dag. Solen skiner, jag har just ätit en fet bit kladdkaka. Vad mer kan en riktig tjockis begära? Nejmen haha. När det händer massa saker så kan jag inte blogga om dem och när det inte händer saker så har jag inget att skriva om. Det är en ond cirkel! Men på något sätt så lyckas jag ju skriva ned en och annan tanke i denna blogg. 
  Det är i det här fantasilösa läget som jag brukar ladda upp en bild. Så nu ska ni föräras med ett av mina bästa foton någonsin. Njut av das masterfotograf.

// Storytelling by Klara S

Jag antar att jag är påväg att förlora alla mina få läsare. Jag har blivit en usel bloggare. Men det har hänt så himla mycket grejer den senaste veckan, och jag har bara inte orkat skriva om det.

Det jag skulle vilja uppmärksamma i detta inlägg är att jag och Elias faktiskt firar ett halvår idag. I sex månader så har vi hållit ihop. För några dagar sedan var det tvivel, tvivlel. Men efter igårkväll så tror jag att vi båda är väldigt säkra på att vi hör ihop. Nu när vi har tagit oss igenom allt det här, så har vi nog starkare band till varandra än någonsin innan. Känns som att vi har öppnat upp oss och varit ärliga från hjärtat nu. Jag känner mig så märkligt jävla säker på oss. Jag tror och hoppas att vi förblir vi länge, länge till. Elias jag älskar dej, glöm aldrig det.<3

Och tack alla otroligt roliga, flummiga, dryga, härliga, söta människor i nordergravar igår för en grymt rolig festkväll! :D

// Storytelling by Klara S

onödig bild javisst x)

Idag är jag en riktigt lycklig jävel! Jag befann mig klockan 16:43 idag på Mc'Donalds, för Elias skulle promt köpa cola. Då ringer det i min mobil och en Björn presenterar sig. Han frågar om jag är intresserad av att komma på en jobbintervjuv. För just Donken. En smula ironiskt, men otroligt jävla kul!
   Jag har nästan helt gett upp hoppet om ett sommarjobb. Men den här lilla gnistan räckte för att en jättestor valborgsbrasa skulle tändas inom mig! Det är självklart inte självklart att jag kommer att få jobbet, men jag har stora förhoppningar! Det skulle verkligen göra mig glad. Tänker mig själv som miljonär typ.

Nu tänkte jag ladda upp ett kort från påskhelgen. Jag bara måste visa hur absurt stort mitt påskägg var. x) Det vägde typ 3 kilo. Och det är redan slut typ haha. Tjockisvarning på mej.

// Storytelling by Klara S

Just nu känner jag verkligen inte för att blogga, men ändå så känns det skönt att kunna skriva av sig lite. Men vet inte hur jag ska kunna formulera mina tankar i ord. De räcker inte riktigt till känner jag.
   Jag skulle kunna skriva förlåt. Det är bara det att förlåt inte räcker till. Inte på långa vägar. Och alla tankar bara rusar runt i mitt huvud som bin i en jävla bikupa. Ena stunden tänker jag en sak, andra stunden är det andra alternativet så jävla självklart.

Jag hatar att vara i den här situationen. Jag hatar framför allt att det är jag som har försatt mig i den. Jag hatar att se dig så jävla sårad. vetskapen om att det är mitt fel. Allt bara känns så in i helvete förbannat jävla fel.
   Hej mitt namn är Klara Samuelsson. Jag är en såndär.  En såndär som är expert på att trassla till saker som är bra. Varför? Den som ger mig svaret på den frågan kan få en puss.

Det som är skrivet är skrivet,
och livet är livet

// Storytelling by Klara S

Jag känner att orden inte riktigt kommer att räcka till för det här inlägget. Jag vill skriva men jag kan inte. Jag kan berätta men jag vill inte. Så vad ska det då stå? Hej jag heter Klara och jag är duktig på kaos. Japp. Så enkelt är det med mig. Så enkelt men så invecklat. Jag kommer aldrig att lyckas tillreda en läsbar text här, så jag ska citera en av världens skönaste hiphopare RMK & co:

Natten var ung och jag var kung i stan
Några promille i min kropp och allt var underbart
Gick framåt på underlaget som gungade svagt
Förklarade för alla var rymden är,
och påpekade att jag var i behov av fyllekäk

Allt snurrade runt så jag blundade en stund
Kände mig galen och yr, men jag hatar och spy
så jag svalde och ryste till av smaken jag känt
och gick tillbaks till att vara glad och avspänd

En fredagskväll allt var redan stängt,
fast alla pengar var ju slut så det får jag leva med.
Kände mig rutten och kämpade mot hungern.
För det här kan hända i väntan på bussen

och det var samma natt som jag lovade mig själv att jag ska sluta nu
Allt är katastrof, och jag skall aldrig mer förtära alkohol

// Storytelling by Klara S

Påsklovet har hittills varit mycket angnämt. Idag har jag varit ute i buschen med min fågelfjant till bror och tagit massa vårbilder. Så det här inlägget ska bli tillägnat den sköna bildkonsten. Se och njut. ;)

// Storytelling by Klara S
 

Sorry, de få läsare jag har, att jag inte skrivit på länge. Men den här veckan har verkligen varit helt fullsmockad! Har inte hunnit sitta vid datorn alls försen nu. Det har inte heller funnits så jättemkt att kluddra om. Fram tills gårkvällen.
   Den ärades med min första sävefest. Har inte orkat och inte haft råd innan. Men den här gången bestämde jag mig att nu jävlar. Förfesten tillbringades hemma hos en som heter Maria, tillsammans med Malin, Sara och lite annat folk. Där
dracks det och spelades kort och sjöngs med i "hallelulja". 
  
Runt tiotiden begav vi oss ned till Hamnplan för att röja. Jag måste säga att det var långt över min förväntan! Det kan nog utnämnas till en av de roligaste kvällarna i mitt liv! Det var ett grymt bra drag, speciellt senare framåt natten. Jag har nog aldrig dansat så mycket som då! Mina fötter är typ på väg att ramla av. Men det känns bra. En helgrym kväll verkligen! Helt klart värt mina 200kr som lades ut under kvällen (plus en borttappad scarf och kvarglömda vantar).
   Det som gjorde det så himlans kul var nog att det var fullt av mer eller mindra bekanta människor som dansade järnet med varandra. Folk som man aldrig pratar med annars liksom. Fulla och glada :D

Idag har jag spenderat en trög dag med att putsa alla våra fönsterrutor och begrunda gårkvällens händelser. Inget mera att säga. Over and out. :)

// Storytelling by Klara S